Bilexporten till USA rasade 25 procent – så drabbas svensk industri av tullarna

Den svenska exporten till USA föll med 16 procent under perioden april–november jämfört med motsvarande period föregående år — mer än fyra gånger så mycket som EU-genomsnittets nedgång på 3,5 procent under samma period. Det visar siffror som SVT gått igenom, och nedgången är långt ifrån jämnt fördelad mellan branscher.

Värst drabbad är fordonsindustrin, där exporten till USA rasade med hela 25 procent. Volvo är ett av bolagen som svarat genom att flytta delar av sin produktion till USA för att komma runt tullarna, en strategi som allt fler svenska tillverkare med stora volymer mot den amerikanska marknaden nu överväger eller redan genomför.

"Fokus på motorfordon" förklarar den stora skillnaden

Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium, pekar på just branschsammansättningen som förklaring till varför Sverige drabbats hårdare än EU-snittet: "Vi har ett fokus på motorfordon och eftersom tullarna var särskilt höga där påverkas vår export extra mycket." Det illustrerar en viktig poäng för inköpschefer: aggregerade handelssiffror på landnivå säger ofta mindre än branschspecifika siffror, eftersom exponeringen mot enskilda tullbeslut kan variera kraftigt beroende på vilka produktkategorier ett land eller företag är starkt i.

"En torktumlare vad gäller handelspolitiken"

Anna Stellinger, internationell chef på Svenskt Näringsliv, beskriver året som turbulent för svenska exportföretag: "Det har varit en torktumlare vad gäller handelspolitiken. Många företag har dragit sig ur USA-marknaden eller valt säkrare, mer förutsägbara marknader istället." Uttrycket fångar något många inköps- och exportansvariga känner igen: det är inte bara tullarnas storlek som skapar problem, utan den snabba och svårförutsedda växlingen mellan olika besked som gör det svårt att planera långsiktigt.

För inköpschefer med fordonsrelaterade leverantörskedjor, eller andra kategorier som pekats ut som särskilt tullkänsliga, är slutsatsen att branschspecifik bevakning av handelspolitiken blir allt viktigare — generella makrosignaler räcker inte för att förutse den egna exponeringen. Flera bolag inom just fordonsindustrin har redan börjat bygga separata produktions- och leverantörsupplägg för den amerikanska marknaden, en trend som SVT:s genomgång tyder på kommer fortsätta växa så länge tullbilden förblir instabil.

Lokal produktion som riskhantering, inte bara kostnadsfråga

Volvos beslut att flytta delar av produktionen till USA illustrerar en strategi som allt fler inköps- och tillverkningschefer nu överväger: att betrakta lokal produktion i det egna målmarknadslandet inte i första hand som en kostnadsoptimering, utan som en form av tullriskhantering i sig. När tullnivåer kan förändras med kort varsel och stor amplitud blir geografisk närhet till slutmarknaden ett sätt att helt eliminera en hel kategori av risk, snarare än att bara förhandla ner den. Samtidigt är det en strategi som kräver betydande kapitalinvesteringar och långsiktiga åtaganden — vilket gör den mer tillgänglig för stora, kapitalstarka tillverkare som Volvo än för mindre underleverantörer, som istället tvingas hitta andra sätt att hantera samma exponering, exempelvis genom prisklausuler eller diversifierade kundbaser utanför USA.

Källa: SVT Nyheter