Inköpschefsindex pekar uppåt – men osäkerheten kvarstår

Svensk industris inköpschefsindex (PMI) steg i mars, ett tecken på att aktiviteten i tillverkningssektorn tar fart efter en period av svagare orderingång. Indexet, som tas fram gemensamt av Silf och Swedbank, är en av de mest följda barometrarna för konjunkturen i inköpsledet och bygger på enkätsvar från inköpschefer om orderingång, produktion, sysselsättning, leveranstider och lagernivåer i den svenska tillverkningsindustrin.

En uppgång i PMI brukar tolkas som att fler företag rapporterar förbättrad efterfrågan och att lagernivåerna börjar normaliseras efter en period av försiktighet, där många bolag medvetet hållit ner sina inköp i väntan på tydligare signaler om vart konjunkturen är på väg. Ett indexvärde över 50 innebär i regel att fler inköpschefer rapporterar förbättring än försämring jämfört med föregående månad, medan värden under 50 signalerar en krympande sektor. Just därför fungerar indexet som ett slags tidig temperaturmätare för hela den svenska industrikonjunkturen, långt innan den officiella produktions- och exportstatistiken hinner fångas upp av myndigheterna.

En månads siffra säger inte allt

Samtidigt varnar flera bedömare för att sätta för stor tilltro till en enskild månads siffra — indexet har svängt kraftigt under det senaste året i takt med osäkerhet kring tullar, räntor och geopolitik. En enskild stark eller svag månad säger sällan hela sanningen; det är trenden över flera kvartal som ger den tydligaste bilden av vart industrin egentligen är på väg. Historiskt har svenska PMI-siffror också visat sig känsliga för händelser utanför landets gränser, inte minst utvecklingen i Tyskland, som är Sveriges viktigaste exportmarknad för industrivaror och därmed en betydande indirekt påverkansfaktor på det svenska indexet.

För inköpschefer är PMI ett av de bättre tidiga varningssystemen som finns: eftersom indexet bygger på förväntningar och redan inkomna order snarare än redan bokförda utfall, brukar det röra sig före den officiella produktionsstatistiken. En stigande trend kan alltså vara en signal om att det är läge att säkra kapacitet, förhandla ramavtal och låsa priser innan efterfrågan — och priserna på insatsvaror — hinner ikapp den förbättrade orderingången. Omvänt kan en fallande trend vara en signal om att det finns utrymme att förhandla hårdare med leverantörer som själva ser vikande orderböcker.

Tillväxt möter kostnadstryck

Enligt Swedbanks och Silfs officiella PMI-rapport för mars steg det sammanvägda indexet till 56,3 från 56,0 i februari — den nionde månaden i rad över det historiska genomsnittet. Samtidigt syns en tydlig baksida: delindexet för råvarupriser sköt upp 9,6 punkter till 67,2, den högsta nivån sedan oktober 2022, till följd av stigande globala energipriser kopplade till oron i Mellanöstern. Rapporten konstaterar att "pristrycket i industrin tilltog i mars när de globala energipriserna sköt i höjden på grund av kriget i Mellanöstern" — samtidigt som nyorderingången uppvisade sin största nedgång på 20 månader. Flera tillverkande bolag rapporterar alltså stigande volymer och samtidigt pressade marginaler, vilket sätter ytterligare fokus på inköpsfunktionens förmåga att förhandla fram bättre villkor utan att kompromissa med leveranssäkerheten.

Källor: Silf, Swedbank