Regeringen ger Statskontoret uppdrag att bygga nationell upphandlingsdatabas

Finansdepartementet har gett Statskontoret i uppdrag att ta fram förslag på hur en nationell upphandlingsdatabas och en analysfunktion för inköps- och upphandlingsdata kan etableras. Uppdraget, som publicerades den 10 mars 2026 under diarienumren Fi2025/02390, Fi2025/02401 och Fi2026/00599, är ett av de mer konkreta stegen mot bättre samlad överblick över hur offentliga pengar faktiskt spenderas genom upphandling.

Vad Statskontoret ska leverera

Uppdraget omfattar tre huvuddelar: att utveckla förslag på hur databasen och analysfunktionen kan utformas, att beräkna vad ett genomförande skulle kosta, samt att dokumentera de samhällsekonomiska effekterna och konsekvenserna av förslaget. Målet är i grunden att ge staten, myndigheter och forskare bättre möjlighet att följa upp och analysera hur offentliga medel används i upphandlingar — något som i dag är förvånansvärt svårt att göra samlat, trots att upphandlingar omsätter hundratals miljarder kronor årligen.

Bred myndighetssamverkan krävs

Statskontoret måste samråda med Myndigheten för digital förvaltning (Digg), Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten under arbetets gång. I de delar som rör nationell säkerhet och civilt försvar ska myndigheten dessutom samordna med Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Säkerhetspolisen — en bred krets som visar att frågan inte bara handlar om administrativ effektivisering, utan även om vilken upphandlingsdata som är känslig ur säkerhetssynpunkt.

Tidsplan i två steg

Uppdraget ska redovisas i två delar. Ett delbetänkande som specifikt rör databasdelen ska lämnas senast den 16 december 2026, medan den fullständiga slutredovisningen ska vara klar den 31 maj 2027. Regeringsuppdraget innehåller i nuläget ingen specificerad budget eller kostnadsram för själva genomförandet — det är just en sådan kostnadsberäkning som Statskontoret ska ta fram som en del av sitt uppdrag.

Varför det här är relevant för inköpschefer

En nationell databas med samlad upphandlingsdata skulle, om den blir verklighet, kunna ge inköpschefer i både offentlig och privat sektor ett helt nytt underlag för benchmarking — till exempel för att jämföra prisnivåer, avtalslängder och antal anbud mellan olika branscher och regioner på ett sätt som i dag kräver egen, ofta tidskrävande research. Redan existensen av uppdraget signalerar att staten tar frågan om datadriven upphandlingsstyrning på allvar, i linje med en bredare trend där digitalisering och dataanalys blir allt viktigare verktyg även inom traditionellt pappersfixerade upphandlingsprocesser. Med ett första delbetänkande redan i december finns det anledning för branschen att följa utvecklingen löpande under det kommande året.

Ett svenskt steg i en internationell trend

Sverige är långt ifrån ensamt om att vilja bygga upp bättre samlad upphandlingsdata. Flera andra EU-länder har redan etablerat nationella upphandlingsdatabaser i olika former, ofta som en respons på samma problem: att offentlig upphandling genererar enorma mängder data som sällan analyseras systematiskt på nationell nivå, trots att den skulle kunna användas för att upptäcka ineffektivitet, identifiera prismönster eller flagga för bristande konkurrens i vissa branscher. Om det svenska initiativet realiseras skulle det kunna bli ett viktigt komplement till de EU-gemensamma transparensinitiativ som redan finns, men med en detaljnivå anpassad specifikt för svenska förhållanden och svensk lagstiftning.

Källa: Regeringen.se