Hoppa till innehållet
Supply chain

SSAB:s vd: USA:s ståltullar stärker vår position – men fördyrar för svenska inköpare

Under bolagets Q2-rapport 2026 beskrev SSAB:s vd Johnny Sjöström hur USA:s tullar enligt Section 232 minskat importkonkurrensen och stärkt bolagets amerikanska verksamhet – samtidigt som utbudsbrist och prishöjningar på över tio procent på några månader gör amerikanskt stål dyrare att köpa in.

Redaktionen
SSAB:s vd: USA:s ståltullar stärker vår position – men fördyrar för svenska inköpare

USA:s tullar på stål, aluminium och koppar enligt den så kallade Section 232-lagstiftningen har sedan den 6 april 2026 legat på 50 procent för produkter som helt eller till stor del består av dessa metaller, med en 25-procentig tull på derivator med lägre metallinnehåll — beräknad på hela produktens värde snarare än bara metallinnehållet. En tillfällig 15-procentig tull gäller för vissa varor som USA bedömer som kritiska för den inhemska industrin, fram till den 31 december 2027, medan en 200-procentig tull införts på aluminiumderivat vars smält- och gjutningsursprung inte kan styrkas. Från och med den 8 juni 2026 sänktes tullen till 15 procent för vissa EU-ursprungliga varukategorier, en delvis eftergift i förhandlingarna mellan EU och USA.

SSAB:s vd: tullarna stärker snarare än stjälper

Under SSAB:s rapport för andra kvartalet 2026 gav vd Johnny Sjöström en bild av tullarnas effekt som skiljer sig från den man kanske väntar sig. Enligt Sjöström syns tydliga tecken på att Section 232-tullarna stärker SSAB:s position på den amerikanska marknaden, eftersom de minskat importen av utländskt stål till USA: "We see clear signals of the Section 232 impact on the market, which is strengthening our position. We have less imports coming into United States." Förklaringen är att SSAB sedan tidigare har betydande egen produktion i Iowa och Alabama — en verksamhet som inte alls påverkas negativt av tullarna, eftersom den redan sker på amerikansk mark.

Efterfrågan överstiger utbudet

Sjöström beskrev vidare en marknad där efterfrågan överstiger utbudet, vilket tvingar kunder att använda tunnare plåtstål istället för tjockare plåtprodukter när de förstnämnda är lättare att få tag på. Priserna i SSAB:s amerikanska division steg med nästan 7 procent jämfört med föregående kvartal, och bolagets ledning guidar för ytterligare 4–6 procents prisökningar under tredje kvartalet. Sjöström illustrerade utbudsläget med att beskriva hur "as soon as we open up a month, we're sold out within a day" — samtidigt som transportbegränsningar, bland annat brist på järnvägsvagnar, begränsat hur mycket som faktiskt kunnat levereras trots den starka efterfrågan.

Derivator omfattas också

En viktig detalj som Sjöström lyfte fram är att tullarna inte stannar vid råstål, utan även omfattar bearbetade produkter som innehåller stål: "Even if you bring in a bucket, it is made of steel, that means it will be subjected to a tariff." Det är en påminnelse om att tullexponeringen för inköpare kan sträcka sig betydligt längre ner i leverantörskedjan än vad som är uppenbart vid första anblicken — även färdiga produkter med stål som insatsvara kan träffas.

Vad det betyder för svenska inköpare

Bilden som växer fram är mer komplex än ett enkelt "tullar skadar exportörer". För SSAB, med betydande egen amerikansk produktion, fungerar tullarna snarare som ett skydd mot utländsk konkurrens på den amerikanska marknaden. För svenska inköpsorganisationer som köper amerikanskt stål, eller produkter som passerar genom amerikanska leverantörskedjor, innebär utvecklingen istället högre priser och osäkrare leveranstider — en påminnelse om att tullars effekt beror lika mycket på var i värdekedjan den egna organisationen befinner sig som på vilket land råvaran ursprungligen kommer ifrån.

Källa: SSAB:s resultatkonferens för andra kvartalet 2026; Kommerskollegium