Amerikanska tullar kan slå ut var fjärde krona av Sveriges USA-export

Kommerskollegium varnar för att en ny våg av amerikanska tullar riskerar att slå betydligt hårdare mot svensk export än vad många inköps- och exportansvariga räknat med. Enligt myndighetens modellering skulle en tullhöjning på 10 procent minska den svenska exporten till USA med hela 16 procent — och vid en tull på 25 procent stiger tappet till 28 procent. Det är siffror som borde få alarmklockorna att ringa hos varje inköpsavdelning med amerikanska leverantörer, kunder eller underleverantörer i kedjan.

Effekten slår inte jämnt över ekonomin. Medan Sveriges totala globala export bara väntas krympa med 0,8–1,3 procent, bär USA-marknaden en oproportionerligt stor del av smällen. Värst drabbas flera industrisektorer, enligt myndighetens analytiker, som pekar på att effekterna förstärks vid högre tullnivåer, särskilt inom flera industrisektorer. Fordonskomponenter, maskinindustri och vissa konsumentvaror har redan pekats ut i tidigare analyser som särskilt exponerade, eftersom de ofta passerar amerikansk tullgräns flera gånger under en produkts livscykel — som insatsvara, som halvfabrikat och till sist som färdig produkt.

Vad inköpschefer bör göra nu

Det här är inte längre ett scenario för handelspolitiska specialister att bevaka på avstånd. För inköpschefer med amerikanska leverantörer eller kunder är budskapet tydligt: se över kontraktsvillkor, prissättningsklausuler och alternativa inköpskanaler redan nu, snarare än att vänta på att tullbeskeden blir definitiva och förhandlingsutrymmet krympt. Flera svenska handelskammare rekommenderar också att kartlägga hur stor andel av den egna leverantörskedjan som passerar amerikansk tullgräns, direkt eller indirekt via komponenter som tillverkas eller monteras i tredje land innan de når USA.

En praktisk åtgärd som flera bolag redan börjat implementera är så kallade tullklausuler i nya leverantörsavtal — bestämmelser som fördelar risken för framtida tullhöjningar mellan köpare och säljare istället för att låta hela kostnaden falla på en part. Andra ser över möjligheten att bygga dubbla leverantörskedjor, en för den amerikanska marknaden och en för övriga världen, för att minska exponeringen mot enskilda handelsbeslut i Washington.

USA om Kina som största riskfaktor

Rapporten kommer samtidigt som Svenskt Näringsliv i en egen undersökning funnit att sju av tio svenska exportörer till USA nu ser landet som en större handelsrisk än Kina — en omsvängning som få branschbedömare förutspådde för bara några år sedan. Anna Stellinger, chef för internationella frågor på Svenskt Näringsliv, har beskrivit det som anmärkningsvärt att så stor andel av svenska företag nu oroar sig för sin USA-handel. Trenden är tydligast inom tillverkningsindustrin, men växer även inom tjänstesektorn i takt med att nya EU-regler för digitala tjänster riskerar att komplicera relationerna med amerikanska handelspartners ytterligare.

Källa: Kommerskollegium, Svenskt Näringsliv