Regeringen vill öka andelen upphandlingar reserverade för idéburna organisationer
Möjligheten att reservera välfärdsupphandlingar för idéburna aktörer infördes redan 2023, men används fortfarande sparsamt. Nu ska Upphandlingsmyndigheten ta fram samlad vägledning för att få fler kommuner och regioner att faktiskt använda verktyget.

Regeringen har gett Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ta fram samlat, praktiskt inriktat stöd för upphandlingar som reserveras för idéburna organisationer inom välfärdssektorn. Målet är att öka kännedomen hos kommuner och regioner om möjligheten att reservera kontrakt för civilsamhällets aktörer, och därigenom få fler upphandlande organisationer att faktiskt använda verktyget i praktiken.
Ett verktyg som infördes 2023 men knappt används
Möjligheten att reservera upphandlingar för idéburna organisationer inom välfärden infördes redan 2023, men enligt regeringens eget uppdrag har användningen hittills varit minimal. Det förvånande är att det inte tycks bero på ointresse — både upphandlande myndigheter och civilsamhällets egna aktörer har enligt uppdraget uttryckt intresse för modellen. De hinder som identifierats handlar i stället om bristande vägledning och osäkerhet kring hur regelverket faktiskt ska tillämpas i praktiken, snarare än en principiell ovilja att använda verktyget.
Vad Upphandlingsmyndigheten ska ta fram
Uppdraget innebär att myndigheten ska producera enhetlig, praktisk vägledning om reserverade kontrakt för idéburna organisationer. I vägledningen ska bland annat ingå information om Kammarkollegiets register över idéburna organisationer som är berättigade att delta i den här typen av reserverade upphandlingar, samt konkret vägledning i hur registret ska användas vid upphandling av välfärdstjänster. Uppdraget ska vara slutfört senast den 10 maj 2027.
Civilminister Erik Slottners motivering
Civilminister Erik Slottner har lyft fram att idéburna aktörer utgör en viktig del av välfärden, och pekat på att flera europeiska länder redan har lyckats väva in civilsamhällets organisationer i välfärdsleveransen på ett sätt som Sverige hittills släpat efter med. Uppdraget kan ses som ett försök att komma ikapp den utvecklingen genom att sänka de praktiska trösklarna för kommuner och regioner som vill, men i dag inte vågar, reservera kontrakt för idéburna aktörer.
Vad det betyder för inköpsfunktioner inom offentlig sektor
För inköpschefer och upphandlare inom kommuner och regioner innebär satsningen att det inom kort bör finnas betydligt tydligare stöd för hur en reserverad upphandling faktiskt ska utformas juridiskt korrekt — ett område där osäkerheten hittills tycks ha varit den största bromsklossen snarare än bristande politisk vilja. Organisationer som redan i dag samarbetar med idéburna aktörer inom exempelvis omsorg, integration eller fritidsverksamhet har därmed goda skäl att bevaka Upphandlingsmyndighetens kommande vägledning, som väntas ge konkreta verktyg för att omsätta en möjlighet som funnits på pappret sedan 2023 till faktisk praktik ute i verksamheterna.
Relevans även utanför den rena välfärdssektorn
Även om reservationen formellt gäller välfärdstjänster som upphandlas av kommuner och regioner, speglar satsningen en bredare trend som fler inköpschefer, även i privat sektor, har anledning att notera: en växande politisk och samhällelig förväntan om att upphandling ska användas som verktyg för annat än enbart lägsta pris — social hänsyn, lokal förankring och samverkan med civilsamhället blir alltmer normaliserade kriterier snarare än undantag. Inköpsorganisationer som redan i dag väger in den typen av mervärden i sina egna leverantörsval ligger sannolikt steget före den utveckling som nu formaliseras inom offentlig sektor.
Källa: Regeringen.se