Silf/Swedbank: Inköpschefsindex rusar till 58,1 – men kostnadstrycket oroar
Svensk industris inköpschefsindex steg till 58,1 i september, den starkaste noteringen på flera månader, samtidigt som stigande kostnadstryck väcker frågor om inflationsrisk för inköpsfunktionen.

Svensk tillverkningsindustris inköpschefsindex (PMI) steg till 58,1 i september, upp från 56,3 i augusti, enligt den gemensamma mätningen från Silf och Swedbank. Uppgången drivs av en bred expansion i orderingången och innebär den starkaste tillväxttakten i industrin på flera månader. Samtidigt förstärktes kostnadstrycket på insatsvaror under månaden i en takt som gör att den positiva nyheten kommer med en tydlig baksida för inköpscheferna.
Orderingången driver uppgången
Mätningen, som baseras på svar från över 200 inköpschefer i den privata sektorn, visar att orderingången ökade brett över branscher i september. Delindexen för affärsvolym och sysselsättning pekade båda uppåt, vilket tyder på att uppgången inte är en tillfällig puckel utan ett bredare konjunkturskifte. "Septemberutfallet visar en tydlig förstärkning av svensk industri, understödd av en ljusare global konjunktur", säger Jörgen Kennemar, ekonom på Swedbank. Ett indexvärde över 50 signalerar expansion, och 58,1 är den högsta noteringen sedan tidigt i år – en nivå som få bedömare räknat med givet den försiktiga återhämtningen under våren.
Produktion och orderstockar växer snabbare
Utöver orderingången redovisar mätningen att både produktion och orderstockar expanderade i accelererande takt under september. Det indikerar att kapacitetsutnyttjandet i industrin stramas åt, vilket historiskt brukar föregå längre leveranstider och ökad press på underleverantörskedjor. För inköpsorganisationer innebär det att marginalerna för att omförhandla pris och leveransvillkor krymper i takt med att leverantörernas orderböcker fylls. Den som väntar med att säkra kapacitet hos nyckelleverantörer riskerar att möta sämre villkor redan under fjärde kvartalet, särskilt inom komponentkategorier där ledtiderna redan var ansträngda innan uppgången tog fart.
Kostnadstrycket är det verkliga orosmolnet
Kennemar varnar samtidigt för att "det höga och stigande kostnadstrycket utgör en inflationsrisk om insatskostnaderna förs vidare till producenter och konsumenter". Det är den mening i rapporten som inköpschefer bör läsa noggrannast. En expanderande orderbok i kombination med stigande insatskostnader är en klassisk kombination som brukar resultera i att leverantörer försöker driva igenom prishöjningar med hänvisning till efterfrågeläget snarare än faktiska kostnadsökningar. Det gör septembersiffrorna till ett argument för att låsa priser och volymer i avtal nu, innan förhandlingsläget försvagas ytterligare under högkonjunkturen som ser ut att fortsätta in i fjärde kvartalet.
Vad uppgången betyder för inköpsstrategin
Kombinationen av stark orderingång och stigande kostnader sätter inköpsfunktionen i en ovanlig position: verksamheten växer, men lönsamheten i inköpen pressas samtidigt från två håll. De organisationer som redan arbetar med flerårsavtal, indexklausuler och diversifierad leverantörsbas står bättre rustade än de som förlitar sig på spotmarknaden. Med expansionen bred över sektorer snarare än koncentrerad till enskilda branscher bör inköpschefer också räkna med att konkurrensen om transportkapacitet och underleverantörstid ökar brett, inte bara inom de mest uppmärksammade segmenten som fordon och verkstad.
Källa: Silf/Swedbank Inköpschefsindex, pressmeddelande 1 oktober 2026.